Packningen

Varje människa lever efter sina egna förutsättningar och kan säkert komma på saker att vilja ha med sig på en semesterfärd på cykel som andra inte ägnar en tanke och kan säkert se närmast häpna ut över saker som andra anser helt oundgängliga. Lika säkert är det dock att det finns en grunduppsättning, utan vilken det vore tanklöst att ge sig av på långfärd. Och tänker man ge sig ut flera gånger, är en packlista ett måste.
När du har plockat ihop allt du vill ta med dig, packa väskorna och kör en provtur på ett par mil. Kör gärna in på en knagglig småväg också. Kolla att allt sitter stadigt fast, att hälarna inte slår i sidoväskorna, att cykeln inte känns vinglig och ostadig varken när du kör eller när du har parkerat cykeln. Kolla att bromsarna tar ordenligt även med full packning. Lär känna din cykel såsom kommande färdkamrat.

Varje år gör jag små revideringar av min "vetenskapligt finslipade" packlista. År 2006 året skrev jag äntligen dit 'digitalkamera' på listan samt batterier till densamma. Jag tog samtidigt bort 'smörgåsask' - det går lika bra att ha smörgåsarna i en ren plastpåse - och 'tvålask' - man kan använda schampot även som tvål och schampo måste man i alla händelser ha med sig. I år skrev jag dit 'kulspetspenna'. Det är inte säkert att man alltid kan låna en sådan just då samvetet driver en till att pliktskyldigast skriva ett vykort.

"Det är bättre att ta med sig lite för mycket än att sakna något" är en vanlig inställning. Javisst, detta stämmer men bara delvis. Man skall vara beredd på det mesta, men bara så länge det inte rör sig om att ta med sig en hel uppsjö av "eventuellt användbara" prylar. Vik hellre lite tomt utrymme till en trevlig minnessak som du hittar och absolut vill köpa. Om det inte gäller en dyrbar pryl, är det nästan bättre att köpa den på vägen om behovet trots allt skulle uppstå. Tag med en extra innerslang och köp fler om det blir nödvändigt. Köp en T-tröja som souvenir om du skulle behöva ytterligare en etc.

Det enda jag har med mig som väger något och som jag praktiskt taget aldrig använder är verktygsväskan och extraslangen (har bytt slang en gång under sammanlagt 6000 mil, på grund av att ventilen läckte - det var ingen punktering), regnskydden för ryggsäcken och för skorna (har använt dessa vid tre tillfällen) samt en extra långärmad tröja (aldrig använd). Däremot kan det vara bättre att hemifrån ta med sig exempelvis allt det ris, kaffe, te etc som går åt, än att nödgas köpa på sig en hel förpackning, för att det lilla man tog med sig har tagit slut. Här måste man kompromissa.

Ibland måste man finna en lämplig livsmedelsbutik innan man är framme

En sak som det är lätt att glömma av är att vandrarhemmet (om man nu bor på ett sådant) kanske är en herrgård eller en sommarlovsstängd skola ute på landsbygden, så att du måste köpa med dig mat till middag och nästa dags frukost (om du inte är en sådan sömntuta att du äter den som serveras på vandrarhemmet vid åttatiden) i närmaste större ort du passerar på vägen. En liter yoghurt, öl, potatis, frukt, en kaka och middagsmat tar både plats och väger en hel del. Då gäller det att ha ett tillgängligt stort tomrum kvar i sina väskor. En slängande, flera kilo tung plastkasse på styret i fyra mil är inte att rekommendera! I det här sammanhanget kan jag nämna att jag, då jag måste åka flera mil med maten en varm sommardag, brukar köpa antingen en konserv som middagsmat - det finns ett fåtal ätbara köttkonserver, så det får duga den dagen - eller ett paket djupfryst fisk som ju kan tjäna som frysklamp för yoghurten.
Ett alternativ är annars att ta med en liten, lätt och hopvikbar ryggsäck att ta till vid matinköpen. En ryggsäck är dock svettig och obekväm att ha på sig under en stekhet sommarsol - hellre det dock än en plastkasse.

Min egen packning

För mig resulterar detta i en packning på 11 - 12 kilo, exklusive de kläder jag har på mig vid start (2,2 kg), och exklusive cykelns egen utrustning i form av karthållare, remmar, pump etc (½ kg), samt exklusive två fyllda vattenflaskor och den mat som ska ätas under dagen (2,7 kg). Däremot ingår den mat som ska räcka flera dagar såsom ris, te, kryddor, olja m.m.
Mer vatten måste man tanka längs vägen, antingen av vänliga och förstående butiksbiträden eller på någon ren och prydlig toalett exempelvis i ett bibliotek eller på annat sätt. I möjligaste mån försöker jag undvika att fråga privatpersoner. En dörr som man knackar på kan öppnas av en förskräckt gamling som ser en "ligist" på sin farstukvist. Vid desperata tillfällen väljer jag i så fall att fråga någon jag ser ute i sin trädgård, så att han/hon ser vad jag är för en sorts underlig varelse. För övrigt har jag tankat även i andra typer av affärer, i en väskfabrik, i en elinstallationsfirma, på en vårdcentral, i ett kommunhus och till och med i en så kallad vägkyrka.
Tack alla ni underbara människor, förutan vilka långfärdscykling vore omöjlig!

Elva-tolv kilo låter kanske häpnadsväckande lite för en cyklist som är borta två veckor, men jag kan försäkra att jag aldrig har saknat en enda pryl (mer än en digitalkamera tills jag fick köpt en sådan) under mina tio års cykelsemesterfärder. Till min lista nedan kan man lägga ett byte med finkläder, om man tänker sig att gå på konsert el. dyl. och ett par lätta skor, om man inte cyklar lika långa dagsetapper som jag och således får mer tid över att ta en rundtur på orten och skorna råkar vara regnvåta. Det mesta är annars sådant jag kommit på är väsentligt att ha med. I övrigt gäller naturligtvis vars och ens egna preferenser. En kvinna bifogar med stor sannolikhet lite smink och fler kroppsprodukter till sin lista och ytterligare ett par plagg. Någon annan tar med sig prylar inför den aktivitet han eller hon tänker göra vid målet. Jag satt exempelvis ett par dagar och släktforskade i Vadstena år 2004 och två dagar i Uppsala 2008.
En långfärdscyklist jagar hekton, fanatiker till och med gram, vid sin packning. Se bara till att inte heller detta blir ett självändamål.

Väskor

Vilka och hur många väskor man har, är naturligtvis också en personlig preferens. Saker som man använder under färd såsom mat och byteskläder bör givetvis finnas lätt tillgängliga. Sängkläder, byteskläder, necessär m.m. kan däremot ligga i en väska som är omsorgsfyllt fastsurrad. När det gäller värdesaker måste man kompromissa. Pengar och kamera vill man givetvis komma åt snabbt. Tänk bara på att det oftast är bättre att du tar femtio sekunder på dig för att plocka fram exempelvis kameran, än att det tar en tjuv fem sekunder! Värdesaker skall inte ligga alltför lättillgängligt när du snabbt måste in i en affär. Jag brukar bara ha lite matpengar i någon ytterficka, medan resten ligger inpackade bland kläderna. Nycklarna till den egna bostaden bör också ligga väl nedpackade förutom under hemfärdsdagen.
Min packning består av två sidoväskor bak plus en sportbagsliknande tygväska med flera småfickor anbringad på pakethållaren. Sidoväskorna är av märke DirtBag. Vad de rymmer exakt vet jag inte men ca tio liter styck. De täcker i vart fall mina behov (om än lite snålt efter att jag har handlat mat). De är tyvärr inte absolut vattentäta, så "köksinredningen" i högerväskan är inplastad, och kläderna i den andra kan snabbt läggas i en plastpåse. De har emellertid den fördelen att de medelst ett blixtlås kan göras ca en tredjedel större om behovet så påkallar.
Jag har inget behov av att ha väskor även på framhjulet och naturligtvis heller inte vare sig kokkärl eller tält och sovsäck.
Fram på styrstången har jag en liten väska på ca sex liter för småsaker jag väldigt snabbt vill komma åt, och i vilken jag stoppar ner ömtåliga saker, typ wienerbröd som jag köper under färd samt som ledigt buffertutrymme. Den är fast anbringad på en egenhändigt tillverkad, mycket lätt pakethållare. På mittstången har jag en väska för min kamera. Den väskan har jag sytt själv.

Den ena sidoväskan är endast "skafferi". Där finns all mat plus termosen.
I den andra finns bara solskyddsmedel, liggunderlag samt en platt påse av kraftig plast med kartorna. För övrigt är den tom. Här lägger jag sedan ner jacka och långbyxor, om det är så att morgonkylan påfordrar dessa plagg under de första timmarna. Innan jag kvällshandlar stoppar jag emellertid in dessa persedlar i sportväskan (om de får plats där) för att få plats med maten.
Sportväskan är surrad med två remmar, en framtill och en baktill och är därför lite bökigare att komma åt under färd. Alla dess fickor är däremot lättillgängliga. Där ligger allehanda småprylar prydligt nedstoppade och väl organiserade på sina respektive ställen.

Packlista

Själv anser jag att packlistan är en av cykelsemesterns viktigaste förutsättningar.
Här är min packlista för en färd på 3 - 14 dagar. Det är nästan bara mängden torrvaror och Bregott som skiljer en resa på 3 dagar från en på 10. Studera den gärna, men tänk på att din egen säkert kommer att se lite annorlunda ut beroende på vad du svarade under punkten Planering:

Sportväskan

A) Lätt åtkomligt

1. Nödvändiga prylar

Cykelnyckeln (exranyckeln bör förvaras på ett annat ställe i packningen) Dock, med tanke på att jag som nämnt tappade min cykelnyckel vid ett tillfälle undrar jag om inte det bästa vore att förvara den i en ficka på cykelbyxorna eller t.o.m. i en kedja om halsen. Förlorar man även extranyckeln, ligger man rätt risigt till! Näst efter själva cykeln är väl cykelnyckeln den pryl man minst av allt vill bli av med.
2 eller 4 extra batterier till kameran
batteriladdaren till kamerans batterier vid längre resa. Min väger bara ca 70 gram.
Portmonnä med matpengar
Regnjacka, plastsäck som regnskydd för ryggsäcken + fotskydd (två plastpåsar att trä över skorna plus två tunna strumpor att trä utanpå plastpåsarna, så att dessa inte fladdrar eller kommer in i kedjan - funkar utmärkt och väger inget!)
Blad ur vandrarhemsförteckningen för aktuella vandrarhem (om resrutten måste ändras och man måste ringa och avboka)
4 x 1m toapapper (fyller på efter hand)
10 ml starkt diskmedel, förslagsvis Yes (i f.d. ögondroppsflaska; till handtvätt innan matrast, efter byte av slang, vajer, kedja etc. Att efter en reparation rota i sina saker nedsmutsad med olja är inte trevligt. En droppe på två mm räcker till en vanlig handtvätt; en halv tesked till att tvätta händerna efter en smutsig reparation)
Extra penna - en penna är alltid oersättlig om man har tappat den.

2. Bra att ha med

Lock till t.ex. barnmatsburk (att lägga under stödet om marken är lös, t.ex. på en badstrand)
Solglasögon
Vass morakniv att skära till en pinne med som extraverktyg, exempelvis då kedjan hoppat av och man inte för livet vill ta i den med händerna
10 cm tunn plastlinjal (bra om man får en lokal utflyktskarta i en udda skala)
Tandpetare + tandtråd (hallon är gott, men en kärna mellan tänderna kan driva en till vansinne)
(Ev extrabatteri till cykeldatorn)
Rakvatten (att hastigt fräscha upp sig med vid behov) + kam
5-10 m tunt och starkt snöre (som tvättlina om sådan saknas på vandrarhemmet)
ett par klädnypor
Ev platt burk med torkad frukt/ mandelmassa/druvsocker att ta till vid akut energibehov
Liten snusnäsduk (som solskydd eller som munskydd på en dammig, hårt trafikerad grusväg)
Ett par små anteckningslappar
Plastbärkasse
Badbyxor + badkilt/badhandduk

3. Säkerhetsprylar

Personligt utvalda medicinska tabletter
Portionssaltpåsar (bra att ta till i extrem värme när man svettas extra mycket + till ägget)
Sportväskans lilla akutnecessär: pincett (specialslipad så den klarar både pyttesmå flisor och fästingar), sax, plåster, nål + 4 x 1 meter tråd i olika färger, säkerhetsnålar, tändstickor, lupp, extra växelvajer
Metallspegel (man kan få något i ögat)
Inplastad lapp med namn, födelsenummer, blodgrupp plus ev:a restriktioner vid akutsjukvård efter olycksfall + telefonnr till anhöriga

B) Nedpackat i själva sportväskan

Plånbok för logipengar (för att inte ha allt på ett ställe), kontokort, legitimation m.m.
Necessär typ mindre med saker för kroppsvård: (jfr akutnecessären): tandborste, tandkräm, tandtråd, rakhyvel, rakvatten, kam, (tvålask,) schampo, hörselskydd (om det är svårt att sova någon gång; problemet är bara att jag då inte alltid hör väckarklockan på morgonen), lite bomull, nagelklippare (vid resor mer än ca fem dagar - glöm inte att klippa naglarna innan avfärd!)
Två handdukar
Finshorts
snygg T-tröja (två om man är borta länge)
två-tre par kalsonger
långärmad tröja (kvällarna kan vara kyliga)
två-tre par strumpor
"Flygmockasiner" (mycket lätta och platta) att ha inomhus om skorna är blöta
(ev extra skor)
Reselakan
T-tröja och kalsonger att sova i
reseväckarklocka

Emellanåt bör man anlända så tidigt på eftermiddagen, att man hinner maskintvätta. Bästa tillfället är naturligtvis om man stannar på ett ställe i mer än en natt. Något måste man dock ha på sig då, så några extra plagg är av nöden. Detta gäller även om man vet med sig att man skall vistas tätt inpå andra människor då man turistar. Att då tvingas sitta i en cykelsvettig tröja är inte så trevligt.

Packväska - garderob

Mjuka, tunna långbyxor, så kallade tights, som solskydd under färd på försommaren, innan benen hunnit bli solbrända. Detta är behagligare än ett tjockt, smetigt lager solskyddsmedel som ändå inte skyddar till 100 %. De kan även vara sköna att ta till en kylig kväll då man är framme och långbyxorna inte är torra efter tvätten.
Tunna handskar och/eller tunna vantar
En tidig morgon i maj och i sena augusti kan i höglänta inlandsområden vara bara ett par grader varm även om dagen sedan är tjugofem.
Liggunderlägg - man får en betydligt bättre vila på ett liggunderlägg än att ligga på marken som är stickig av barr, lavar, grus etc. Mitt är hemsytt av grön, tät lakansväv och är 60x190 centimeter. Det väger visserligen 190 gram, men är en av de bästa investeringar jag har gjort de senaste åren. Det bör också sköljas upp då och då under färd.
Solskyddskräm till ansikte och händer, minst faktor 20 (man vistas ju ofta dagar i sträck i stekande sol)
Kartor
Tag hellre med en karta för mycket, än att behöva köra i blindo vid en eventuell ändring av resrutten. Blå kartan väger 50g/st. Dessa ligger vattenskyddat i ett gammalt LP-skivfodral av kraftig plast. Vid geografiskt sett långa resor, då antalet kartor kan bli både femton och tjugo, kan man ha hälften av kartorna i ytterligare en plastficka nedpackad i väskan med kläderna.
Körjournalblad
Jag noterar allt jag finner viktigt längs min färdeväg: alla passerade orter, om där finns en affär, vägens beskaffenhet, extrema backar, trafiksituation, omgivningen, det vill säga om denna är vacker/tråkig/ödslig/etc, vädret, intressanta saker som inträffar, rasterna - klockslag, hur långt jag kört, vad jag åt etc samt etappens längd - medelhastighet m.m.
Allt detta ger ovärderlig information inför nästa år ("Otroligt vackert fikaställe vid Q-sjön. Undvik den hemska, gropiga vägen mellan X och Y. Det finns ingen affär i Z!") och blir en trevlig minneslapp att läsa en mörk vinterkväll då nordanvinden ylar.
(Tomt utrymme som skall fyllas med den mat som köps under färd.)

Packväska - kök

Även vad man vill ha med sig för sin matlagning är givetvis helt individuellt. Jag kan bara tala om vad just jag brukar ta med mig:
Te: ca 4g/termos à 4,8 dl (förut: kaffe ca 20g/termos)
Ris: 0,50 dl/dag = 50g/dag som lättsmält lunchmat. Pasta är naturligtvis lika bra.
Salt och socker (ca 50g av vardera; ofta kan man använda lite av någon kvarglömd förpackning på vandrarhemmet, men lita inte på att så alltid är fallet), peppar, aromat+buljongpulver (blandat), torkad dill, curry, 1 kött- + 1 fiskbuljongtärning, paprika- plus vitlökspulver, soya, mjöl (ca 4 msk), lite matlagningssherry (ca 4 msk). Jag äter nästan aldrig färdiglagad mat, utan köper råvaror som jag lagar till, fastän detta plus disken tar ganska mycket tid i anspråk. För mig är middagen då jag kommer fram oerhört viktig och måste bli en höjdare varje dag! Vistas jag några dagar i en stad, äter jag givetvis ute då och då.
Djupfryst Bregott (8-10g/macka + till riskoket = ca 25g/dag). Jag använder olika storlekar på plastburk, anpassad efter antalet dagar jag tänker vara ute.
Ca 1½ dl (raps-)olja att steka i. Om den tar slut kan man fråga i affärens manuella disk om man kan få köpa en deciliter av deras olja.
Liten platt plastflaska à 1,5 dl som frysklamp och som nödfallsvätska.
Ett par små plastpåsar (skaffa fler under färd - de går åt!)
(Smörgåsask) eller så kan man stoppa smörgåsarna i en ny, ren plastpåse varje gång.
Två plastburkar med skruvlock ca 2½ dl, en att ha lunchmat i, en för yoghurt.
Miniplastburk (f.d. burk för diafilmrulle) med tvättmedel för klädtvätt om man är ute en vecka eller mer, plus ev en liten burk för att ha att plocka bär i.
Termos (med skyddsfodral).
Bestickpåse för färd med kniv, matsked, tesked (extratunna och lätta). En gaffel är inte nödvändig. Det går lika bra att äta med sked. Den kan man även använda till efterrättsyoghurten eller om man köper glass till efterrätt. Se vid Tips - Bestickpåse.

Styrstångsväska

Näsdukar plus ömtålig mat: wienerbröd, ägg, frukt etc. plus tomrum att fylla vid matinköp

Mittstångsväska

Digitalkamera (plockas med då jag lämnar cykeln obevakad). Den väskan har jag sytt själv, eftersom det inte finns några sådana att köpa.

"Den galningen har ju glömt att tala om var han har stoppat ner det som är livets absolut mest essentiella tillgång näst efter syre och vatten, den enda pryl ingen civiliserad människa i hela världen kan leva utan i mer än max tio minuter - mobiltelefonen!" hör jag dig ängsligt kvida med skräcken lysande ur ögonen, och jag riktigt ser hur du sneglar på telefonkatalogens nummer där man hemligt kan tipsa myndigheterna om folk som är i behov av att tvångintagas för mentalsjukvård. Men jag äger ingen mobiltelefon av den enkla anledningen att jag inte har någon användning för en sådan. Det är inte mer än en eller två gånger per säsong som jag kommer i akut behov av att ringa exempelvis något vandrarhem, och då uppsöker jag alltid närmaste affär, bensinmack, verkstad, kiosk, vårdcentral etc. Jag har hittills aldrig blivit nekad att få låna telefonen för ett kort samtal (mer än på vandrarhemmet och i några affärer i Stockholm). Människor är väldigt generösa mot en cykelturist. Jag ser väl antagligen inte ut som en notorisk rånare. Och när jag är ute och trampar vill jag naturligtvis inte bli störd av en massa fullkomligt ovidkommande telefonsamtal eller SMS. Sådan är jag, och detta är inte mycket att göra åt.

Uppdaterad
15/4 2008